Solen tittade fram en sekund men gömde sig igen. Så synd. Jag hade gärna umgåtts med henne.
Det är onsdag, Odens dag. Jag nyser som vanligt, halvförkylningen vägrar att vare sig bli bättre eller att faktiskt bryta ut ordentligt. Det är onsdag.
Jag åker till Kate om ett tag. Jag saknar henne. Vackra.
Jag skriver trots att tankarna är upptagna och texten blir därefter. Håll mig inte ansvarig då fingrarna ibland lever ett eget liv utanför min kropp, utanför min hjärnas kontroll. Jag välkomnar våren trots att hon lyser med sin frånvaro, säger skål och hoppas på en bra dag. MMX III XXIV
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
What do YOU think, eh?